Den som kan säga dzień dobry, dziękuję och proszę har redan de tre ord som används mest i en polsk vardag: god dag, tack och snälla eller varsågod. Ordlistan här har 175 ord och fraser, ordnade efter var du behöver dem, med uttal skrivet så att en svensk kan läsa det rakt av.
Polska ser ogenomträngligt ut med alla sina konsonanter, men stavningen följer reglerna mycket bättre än engelskans. Några av ljuden finns dessutom redan i svenskan, bara stavade på ett annat sätt. Sökfältet hittar både polska och svenska ord, och du behöver inte skriva de polska tecknen.
Ordlistan, situation för situation
Uttalet står i tredje kolumnen, med den betonade stavelsen i versaler. På polska är det nästan alltid den näst sista. Där orden har olika form beroende på om en man eller en kvinna talar, står båda med snedstreck emellan.
Hälsningar och artighet
| Polska | Svenska | Uttal |
|---|---|---|
| Dzień dobry | God dag, hej (artigt, hela dagen) | djenj DÅ-bry |
| Dobry wieczór | God kväll | DÅ-bry VJE-tsjor |
| Cześć | Hej, hej då (bland vänner) | tsjesjtsj |
| Do widzenia | Adjö (artigt) | då vi-DZE-nja |
| Dobranoc | God natt | då-BRA-nåts |
| Tak | Ja | tak |
| Nie | Nej, inte | nje |
| Proszę | Snälla; varsågod | PRÅ-sje |
| Dziękuję | Tack | djeng-KO-je |
| Dziękuję bardzo | Tack så mycket | djeng-KO-je BAR-dzå |
| Przepraszam | Ursäkta, förlåt | psje-PRA-sjam |
| Nie ma za co | Ingen orsak | nje ma ZA tså |
| Smacznego | Smaklig måltid | smatsj-NE-gå |
| Na zdrowie | Skål; prosit | na ZDRÅ-vje |
| Pan / pani | Ni (till en man / en kvinna), herr / fru | pan / PA-ni |
Samtal och frågor
| Polska | Svenska | Uttal |
|---|---|---|
| Jak się masz? | Hur mår du? (informellt) | jak sje masj |
| Dobrze, dziękuję | Bra, tack | DÅB-zje, djeng-KO-je |
| Nie rozumiem | Jag förstår inte | nje rå-ZO-mjem |
| Nie wiem | Jag vet inte | nje vjem |
| Czy mówi pan / pani po angielsku? | Talar ni engelska? (till man / kvinna) | tsjy MO-vi pan / PA-ni på an-GJEL-sko |
| Nie mówię po polsku | Jag talar inte polska | nje MO-vje på PÅL-sko |
| Proszę mówić wolniej | Tala långsammare, tack | PRÅ-sje MO-vitsj VÅL-njej |
| Jestem ze Szwecji | Jag kommer från Sverige | JES-tem ze SJFE-tsji |
| Mam na imię … | Jag heter … | mam na I-mje |
| Przepraszam, gdzie jest …? | Ursäkta, var ligger …? | psje-PRA-sjam, gdje jest |
| Ile to kosztuje? | Vad kostar det? | I-le tå kåsj-TO-je |
| Czy może mi pan / pani pomóc? | Kan ni hjälpa mig? (till man / kvinna) | tsjy MÅ-zje mi pan / PA-ni PÅ-mots |
Siffror
| Polska | Svenska | Uttal |
|---|---|---|
| jeden | 1 | JE-den |
| dwa | 2 | dva |
| trzy | 3 | tsjy |
| cztery | 4 | TSJTE-ry |
| pięć | 5 | pjentsj |
| sześć | 6 | sjesjtsj |
| siedem | 7 | SJE-dem |
| osiem | 8 | Å-sjem |
| dziewięć | 9 | DJE-vjentsj |
| dziesięć | 10 | DJE-sjentsj |
| dwadzieścia | 20 | dva-DJESJ-tsja |
| pięćdziesiąt | 50 | pjenj-DJE-sjånt |
| sto | 100 | stå |
| tysiąc | 1 000 | TY-sjånts |
På restaurangen
| Polska | Svenska | Uttal |
|---|---|---|
| Poproszę menu | Kan jag få menyn? | på-PRÅ-sje ME-no |
| Stolik dla dwóch osób | Bord för två | STÅ-lik dla dvokh Å-sop |
| Poproszę … | Jag skulle vilja ha … | på-PRÅ-sje |
| Rachunek, proszę | Notan, tack | ra-KHO-nek, PRÅ-sje |
| Czy mogę zapłacić kartą? | Kan jag betala med kort? | tsjy MÅ-ge za-PWA-tsjitsj KAR-tång |
| Gotówka | Kontanter | gå-TOF-ka |
| Napiwek | Dricks | na-PI-vek |
| Woda niegazowana | Vatten utan kolsyra | VÅ-da nje-ga-zå-VA-na |
| Woda gazowana | Kolsyrat vatten | VÅ-da ga-zå-VA-na |
| Piwo | Öl | PI-vå |
| Wino czerwone / białe | Rött / vitt vin | VI-nå tsjer-VÅ-ne / BJA-we |
| Kawa | Kaffe | KA-va |
| Herbata | Te | kher-BA-ta |
| Sok | Juice | såk |
| Śniadanie | Frukost | sjnja-DA-nje |
| Obiad | Middag, dagens huvudmål | Å-bjat |
| Kolacja | Kvällsmat | kå-LA-tsja |
| Czy to jest ostre? | Är det starkt kryddat? | tsjy tå jest ÅST-re |
| Jestem wegetarianinem / wegetarianką | Jag är vegetarian (sagt av man / kvinna) | JES-tem ve-ge-tar-ja-NI-nem / ve-ge-tar-JAN-kång |
| Bez glutenu | Utan gluten | bez glo-TE-no |
| Mam alergię na orzechy | Jag är allergisk mot nötter | mam a-LER-gje na å-ZJE-khy |
| Na wynos | Att ta med | na VY-nås |
| Na miejscu | Äta här | na MJEJS-tso |
Mat och polska rätter
| Polska | Svenska | Uttal |
|---|---|---|
| Zupa | Soppa | ZO-pa |
| Chleb | Bröd | khlep |
| Ser | Ost | ser |
| Mięso | Kött | MJEN-så |
| Kurczak | Kyckling | KOR-tsjak |
| Wieprzowina | Fläskkött | vjep-sjå-VI-na |
| Wołowina | Nötkött | vå-wå-VI-na |
| Ryba | Fisk | RY-ba |
| Ziemniaki | Potatis | zjem-NJA-ki |
| Warzywa | Grönsaker | va-ZJY-va |
| Masło | Smör | MAS-wå |
| Mleko | Mjölk | MLE-kå |
| Jajko | Ägg | JAJ-kå |
| Cukier | Socker | TSO-kjer |
| Sól | Salt | sol |
| Pierogi | Fyllda degknyten, kokta eller stekta | pje-RÅ-gi |
| Żurek | Syrlig soppa på surdeg av råg, ofta med korv och ägg | ZJO-rek |
| Bigos | Gryta på surkål och kött | BI-gås |
| Barszcz | Rödbetssoppa | barsjtsj |
| Gołąbki | Kåldolmar | gå-WÅMP-ki |
| Kotlet schabowy | Panerad fläskkotlett | KÅT-let skha-BÅ-vy |
| Placki ziemniaczane | Raggmunkar | PLATS-ki zjem-nja-TSJA-ne |
| Oscypek | Rökt ost från Tatra, gjord mest på fårmjölk | ås-TSY-pek |
| Zapiekanka | Halv baguette gratinerad med ost och svamp | za-pje-KAN-ka |
| Rosół | Klar buljongsoppa, ofta med nudlar | RÅ-sow |
Transport och vägbeskrivning
| Polska | Svenska | Uttal |
|---|---|---|
| Dworzec kolejowy | Järnvägsstation | DVÅ-zjets kå-le-JÅ-vy |
| Dworzec autobusowy | Busstation | DVÅ-zjets aw-tå-bo-SÅ-vy |
| Pociąg | Tåg | PÅ-tsjånk |
| Autobus | Buss | aw-TÅ-bos |
| Tramwaj | Spårvagn | TRAM-vaj |
| Lotnisko | Flygplats | låt-NIS-kå |
| Taksówka | Taxi | tak-SOF-ka |
| Bilet | Biljett | BI-let |
| Bilet normalny / ulgowy | Helt pris / rabatterad biljett | BI-let når-MAL-ny / ol-GÅ-vy |
| W jedną stronę | Enkel resa | v JED-nång STRÅ-ne |
| Tam i z powrotem | Tur och retur | tam i s påv-RÅ-tem |
| Peron | Perrong | PE-rån |
| Tor | Spår | tår |
| Odjazdy | Avgångar | åd-JAZ-dy |
| Przyjazdy | Ankomster | psjy-JAZ-dy |
| Przystanek | Hållplats | psjy-STA-nek |
| Kasa biletowa | Biljettkassa | KA-sa bi-le-TÅ-va |
| Kasownik | Automat där du stämplar biljetten | ka-SÅV-nik |
| Opóźnienie | Försening | å-pozj-NJE-nje |
| Wejście | Ingång | VEJSJ-tsje |
| Wyjście | Utgång | VYJSJ-tsje |
| W lewo | Till vänster | v LE-vå |
| W prawo | Till höger | f PRA-vå |
| Prosto | Rakt fram | PRÅS-tå |
| Daleko / blisko | Långt bort / nära | da-LE-kå / BLIS-kå |
| Ulica (ul.) | Gata | o-LI-tsa |
| Plac (pl.) | Torg, plats | plats |
| Rynek | Stora torget i gamla stan | RY-nek |
| Stacja benzynowa | Bensinstation | STA-tsja ben-zy-NÅ-va |
| Parking | Parkering | PAR-king |
Butik, pengar och skyltar
| Polska | Svenska | Uttal |
|---|---|---|
| Otwarte | Öppet | åt-FAR-te |
| Zamknięte | Stängt | zam-KNJEN-te |
| Nieczynne | Ur funktion, stängt | nje-TSJYN-ne |
| Godziny otwarcia | Öppettider | gå-DJI-ny åt-FAR-tsja |
| Sklep | Affär | sklep |
| Piekarnia | Bageri | pje-KAR-nja |
| Apteka | Apotek | ap-TE-ka |
| Poczta | Postkontor | PÅTSJ-ta |
| Kantor | Växelkontor | KAN-tår |
| Bankomat | Bankomat | ban-KÅ-mat |
| Złoty / grosz | Złoty / grosz (1 zł = 100 groszy) | ZWÅ-ty / gråsj |
| Kasa | Kassa | KA-sa |
| Paragon | Kvitto | pa-RA-gån |
| Torba | Påse | TÅR-ba |
| Drogo / tanio | Dyrt / billigt | DRÅ-gå / TA-njå |
| Promocja | Erbjudande, rea | prå-MÅ-tsja |
| Toaleta | Toalett | tå-a-LE-ta |
| Damska / męska | Dam / herr | DAM-ska / MENS-ka |
Boende
| Polska | Svenska | Uttal |
|---|---|---|
| Mam rezerwację | Jag har en bokning | mam re-zer-VA-tsje |
| Pokój | Rum | PÅ-koj |
| Klucz | Nyckel | klotsj |
| Ręcznik | Handduk | RENTSJ-nik |
| Czy śniadanie jest wliczone w cenę? | Ingår frukost i priset? | tsjy sjnja-DA-nje jest vli-TSJÅ-ne f TSE-ne |
| Jakie jest hasło do wi-fi? | Vad är lösenordet till wifi? | JA-kje jest KHAS-wå då VI-fi |
| Zameldowanie | Incheckning | za-mel-då-VA-nje |
| Wymeldowanie | Utcheckning | vy-mel-då-VA-nje |
Hälsa och nödlägen
| Polska | Svenska | Uttal |
|---|---|---|
| Pomocy | Hjälp | på-MÅ-tsy |
| Proszę wezwać karetkę | Ring efter en ambulans | PRÅ-sje VEZ-vatsj ka-RET-ke |
| Numer alarmowy 112 | Larmnummer 112 | NO-mer a-lar-MÅ-vy |
| Policja | Polis | på-LI-tsja |
| Lekarz | Läkare | LE-kasj |
| Szpital | Sjukhus | SJPI-tal |
| SOR | Akutmottagning | sår |
| Apteka całodobowa | Apotek som har öppet dygnet runt | ap-TE-ka tsa-wå-då-BÅ-va |
| Boli mnie głowa | Jag har ont i huvudet | BÅ-li mnje GWÅ-va |
| Boli mnie brzuch | Jag har ont i magen | BÅ-li mnje bzjokh |
| Boli mnie ząb | Jag har tandvärk | BÅ-li mnje zåmp |
| Zgubiłem / zgubiłam paszport | Jag har tappat bort passet (sagt av man / kvinna) | zgo-BI-wem / zgo-BI-wam PASJ-pårt |
| Ukradziono mi portfel | Min plånbok har blivit stulen | o-kra-DJÅ-nå mi PÅRT-fel |
| Uwaga | Obs, se upp | o-VA-ga |
| Wstęp wzbroniony | Tillträde förbjudet | fstemp vzbrå-NJÅ-ny |
| Zakaz palenia | Rökning förbjuden | ZA-kas pa-LE-nja |
Tid och veckodagar
| Polska | Svenska | Uttal |
|---|---|---|
| Dzisiaj | I dag | DJI-sjaj |
| Jutro | I morgon | JOT-rå |
| Wczoraj | I går | FTSJÅ-raj |
| Rano | På morgonen | RA-nå |
| Wieczorem | På kvällen | vje-TSJÅ-rem |
| Która jest godzina? | Vad är klockan? | KTO-ra jest gå-DJI-na |
| Poniedziałek | Måndag | på-nje-DJA-wek |
| Wtorek | Tisdag | FTÅ-rek |
| Środa | Onsdag | SJRÅ-da |
| Czwartek | Torsdag | TSJFAR-tek |
| Piątek | Fredag | PJÅN-tek |
| Sobota | Lördag | så-BÅ-ta |
| Niedziela | Söndag | nje-DJE-la |
| Święto | Helgdag | SJFJEN-tå |
Uttalet för en svensk
Uttalshjälpen använder svenska bokstäver med två överenskommelser: o betyder o-ljudet i «bo», och å betyder å-ljudet i «båt». Polskt o låter nämligen som svenskt å, medan polskt u och ó låter som svenskt o. w i uttalet är engelskt w, och kh är ljudet i tyskans «Bach».
Här har svenskan faktiskt ett försprång. Polskt sz ligger nära det svenska rs-ljudet i «kors» och «fors». Polskt ś är mycket likt vårt tj-ljud i «kjol» och «tjugo». Båda skrivs «sj» i uttalskolumnen för enkelhetens skull, men vill du låta polsk: säg sz som i «kors» och ś som i «kjol».
| Polsk stavning | Låter ungefär som | Exempel |
|---|---|---|
| w | v | Warszawa, wino |
| ł | engelskt w | złoty, Łódź |
| sz | rs i «kors» | grosz, szpital |
| ś, si | tj-ljudet i «kjol» | środa, siedem |
| cz | tj som i engelskans «check» | cześć, czwartek |
| ć, ci | t följt av tj-ljud | pięć, ciepło |
| rz, ż | tonande sj, som g i «garage» | żurek, rzeka |
| dź, dzi | dj, mjukt | dziękuję, dzisiaj |
| ch, h | kh, som i tyskans «Bach» | chleb, herbata |
| c | ts | cukier, plac |
| o | å | dobry, woda |
| u, ó | o som i «bo» | zupa, Kraków |
| y | ett dovt i, mellan i och e | ryba, trzy |
| ą | nasalt å, ofta som «ong» eller «om» | gołąbki, tysiąc |
| ę | nasalt e, som «eng»; sist i ordet oftast bara e | mięso, proszę |
Två regler till. Betoningen ligger på näst sista stavelsen, så det heter «var-SJA-va». Och tonande konsonanter blir tonlösa i slutet av ordet: chleb uttalas «khlep» och Kraków «KRA-kof».
Artighet: pan och pani
Svenskans du-reform har ingen motsvarighet i Polen. Till främlingar, i butiken och på hotellet tilltalar man en man med pan och en kvinna med pani, med verbet i tredje person. Czy mówi pani po angielsku? betyder ordagrant «Talar damen engelska?». Det låter högtidligt för svenska öron men är helt vardagligt. Cześć och du-formen hör till vänner, jämnåriga och barn.
Säg dzień dobry när du kliver in i en mindre butik eller på ett apotek, och do widzenia när du går. Proszę är det mest användbara ordet av alla: det betyder snälla när du ber om något, varsågod när du räcker fram något, och ungefär «ja?» när någon svarar i telefon. Verb i dåtid böjs efter kön, så en man säger zgubiłem (jag har tappat bort) och en kvinna zgubiłam. Fel form förstås ändå.
Priser, skyltar och kollektivtrafik
Priser skrivs som «12,99 zł», med decimalkomma som hemma. Valutans namn böjs efter antalet: 1 złoty, 2–4 złote, 5 och fler złotych. En hundradel heter grosz. Räkna om i valutaomräknaren, och läs om kort och kontanter i valuta och betalning i Polen.
På stationerna betyder odjazdy avgångar och przyjazdy ankomster. Biljetter till spårvagn och buss ska ofta stämplas i en kasownik när du stiger på, om du inte har köpt dem i en app. Mer om att resa inom landet finns i tåg i Polen och buss i Polen.
Otwarte och zamknięte ser du på varje butiksdörr, och nieczynne betyder stängt eller ur funktion. Många butiker håller stängt på söndagar, se söndagsstängt i Polen. Toalettdörrar märks ofta med en cirkel för damer och en triangel för herrar i stället för bokstäver.
På restaurangen räcker poproszę och namnet på rätten långt. Rätterna i listan beskrivs närmare i polsk mat, och vad som gäller för napiwek står i dricks i Polen. Blir du sjuk är apteka det första ordet du behöver, och om vård med EU-kortet står i EU-kortet och vård i Polen. Larmnumret är 112. Fler fraser och en genomgång av språket finns i polska för resenärer.
Vanliga frågor
Vad heter tack på polska?
Dziękuję, som uttalas ungefär «djeng-KO-je». Tack så mycket blir dziękuję bardzo. Svaret du får är ofta proszę eller nie ma za co, ingen orsak.
Klarar man sig på engelska i Polen?
I städerna, på hotell och på de flesta restauranger går det bra, särskilt med yngre. På landsbygden, på mindre stationer och med äldre är engelska mindre vanligt. Några polska ord hjälper då, och ett dzień dobry gör bemötandet vänligare överallt.
Är polska svårt att uttala för svenskar?
Mindre svårt än det ser ut. Stavningen är regelbunden, och två av de ljud som skrämmer mest, sz och ś, liknar svenskans rs-ljud och tj-ljud. Det svåraste är de nasala vokalerna ą och ę och konsonantgrupper som i Szczecin.
Källor
- Wikisłownik – polska Wiktionary, kontroll av stavning och böjningsformer (kontrollerad september 2026)
- Słownik języka polskiego PWN – polsk ordbok (kontrollerad september 2026)
- Polish Tourism Organisation – praktisk information (kontrollerad september 2026)
